Hypertoni – hur högt behöver ens blodtryck egentlgien vara för att man ska räknas in i den diagnosen? Fastän det inte finns något exakt svar på den här frågan kan ett normalt blodtryck beskrivas som någonstans mellan 90/60 mmHg och 120/80 mmHg. Det finns en enighet bland de medicinska experterna om att de värden som faller inom det idealiska spannet kan betraktas som hälsosamt och indikerar låg risk att utveckla kardiovaskulära problem eller en eventuell stroke.

Information på den här sidan:

Enligt Hjärt-lungfonden är det hela 20% av Sveriges befolkning som är påverkade av högt blodtyck1. Man delar in hypertonin i två kategorier: primär och sekundär hypertoni. Primär hypertoni är en som inte tycks ha någon direkt orsak kopplat till det förhöjda blodtrycket, medan sekundär hypertoni är i direkt koppling till en annan bakomliggande orsak. Ca 95% av de som lider av högt blodtryck(hypertoni) har den tidigare av de två2. Att mäta trycket är det enda sättet att diagnostisera detta annars så ofta asymptomatiska tillstånd.

Patienter i Sverige skall försöka att behandlas ned till ett blodtryck som är 130/80 mm Hg eller lägre. Det som de flesta medicinska experter är överens om att människor som har 120/80mmHg eller högre bör vidta omeledbara åtgärder för att förhindra att tillståndet utvecklas till hypertoni. I detta stadium kan man göra vissa livsstilsförändringar liksom att sluta röka, inta en hälsosammare kost och introducera lättare motion i den dagliga rutinen, för att kunna förebygga att sjukdommen tillståndet utvecklar sig till något värre. När hypertoni däremot har diagnostiserats kan receptbelagda läkemedel vara nödvändiga för att inte försämra tillståndet ytterligare.

Vad är blodtryck?

Blodtrycket kan löst definieras som den kraft genom vilken blodet pumpas ut av hjärtat såväl som dne kraft som blodet har när det flödar genom kroppens blodkärl. Genom dessa två mätningar ges en avläsning i två tal, vilka mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) på en tryckmätare.

Det första numret heter systoliskt tryck och det är ett mått på trycket i det ögonblick då hjärtat gör ett slag för att pumpa blodet ut. Det andra numret kallas diastoliskt tryck och det är måttet på trycket som utövas mellan slagen, när hjärtat befinner sig i viloläge. Konventionellt utläses blodtrycket som systoliskt ”över” diastoliskt tryck.

Ju högre blodtryck, desto hårdare kommer hjärtat att fungera för att pumpa runt blodet i kroppen. Utöver detta kan högt tryck också lägga extra stress på artärer och vitala organ, vilket ökar risken för ytterligare komplikationer.

Tre huvudkatergorier

Det finns tre huvudkategorier av blodtryck, vanligtvis definierade på följande sätt:

  • 140/90mmHg är den övre gränsen, varefter högt blodtryck (hypertoni) diagnostiseras
  • Spannet mellan 90/60mmHg och 120/80mmHg anses vara normalt
  • 90/60mmHg är den nedre gränsen under vilket lågt blodtryck (hypotoni) diagnostiseras

Mätningarna som ligger mellan dessa fasta värden kallas vanligtvis för högt blodtryck eller för lågt blodtryck. Så fastän dessa inte tekniskt sett per se anses vara ett medicinskt tillstånd kommer en läkare vanligtvis att ge patienten råd för att anstränga sig för att få ett normalt blodtryck.

Jag har fått diagnosen hopertoni – vad ska jag göra?

Beroende på svårighetsgraden av ditt tillstånd kan läkaren rekommendera flera möjliga handlingsrutiner. Oavsett om receptbelagda läkemedel kommer att rekommenderas eller ej så är vissa livsstilar rekommenderade. Vanligtvis kommer detta att inneebära att man får sluta röka, begränsa alkoholkonsumtion, förbättra kost och träna i större utsträckning.

Vissa medicinska experter tenderar att ytterligare kategorisera fallen av hypertoni i tre underkategorier, som de kallar steg:

  • Steg 1: Hypertoni (140/90 till 160/100)
  • Steg 2: Hypertoni (160/100 till 180/110)
  • Steg 3: Även kallad hypertensiv kris vilket anses vara en medicinsk nödsituation som kräver omedelbar medicinsk vård (180/110 eller högre)

Beroende på det exakta stadium som ditt tillstånd klassas till, kan läkaren rekommendera livsstilsförändringar, receptbelagda läkemedel eller en annan omedelbar medicinsk intervention.

Jag har fått diagnosen hypotoni – vad ska jag göra?

Till skillnad från hypertoni är det osannolikt att ett hypotoni orsakar några långvariga symtom eller leder till ytterligare komplikationer. I de allra flesta fall kommer hypotension inte att anses vara ett allvarligt hälsotillstånd. Men i vissa situationer, när blodtrycket faller för mycket, kan vissa symptom uppstå, som att känna sig svag eller yr. Om så är fallet bör du göra en avstämning med en läkare, eftersom ett väldigt lågt blodtryck kan indikera ett underliggande medicinskt tillstånd eller en biverkning av ett läkemedel.

Hur kan jag kontrollera mitt blodtryck?

Blodtrycket kan med enkelhet mätas, både i inom vården och hemma, med hjälp av en sphygmomanometer, i daglig mun kallad blodtrycksmätare. Denna enhet består av en kvicksilvermätare ansluten till ett säkringsarmband, pump och stetoskop. Idag ersätter dock digitala mätare alltmer de traditionella lösningarna.

Du kan få ditt blodtryck avläst gratis i de alla flesta kliniker och många potek. Det rekommenderas att alla genomgår regelbundna kontroller av deras blodtryck, och detta gäller särskilt för personer i åldern 40 år och uppåt, när hypertoni blir mer och mer sannolikt. Å andra sidan ska personer som diagnostiseras med hypertoni eller de som är predisponerade för tillståndet (som tex har en familjehistoria av hypertoni) övervakas oftare.

Om du vill köpa din egen hemtestningsenhet kan du göra det på många ställen, men du bör alltid se till att modellen efter eget val har testats och validerats av SUB, Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering.

Hur förebygger jag blodtrycksproblem?

Om du har ett hälsosamt blodtryck, bör du försöka se till att det förblir så. Risken att utveckla hypertoni kommer att öka med åldern, vilket innebär att ett perfekt blodtryck idag inte är en garanti för att du inte kommer att få problem i framitden, särskilt om du har har en livsstil som kan öka riskerna ytterligare.

Det finns många livsstilsval och vanor som kan bidra till att utveckla hypertoni, bland annat:

  • Ett högt saltintag
  • Brist på fysisk aktivitet
  • Alkoholkonsumtion, speciellt en hög sådan
  • Rökning
  • Fetma och viktproblem
  • Brist på sömn

För att förhindra att dina dåliga vanor påverkar ditt blodtryck negativt bör du se till att;

  • Inte äta mer än 2-6 gram salt per dag
  • Konditionsträna åtminstone 150 minuter varje vecka
  • Inte förtära mer än 14 enheter alkohol per vecka, med minst två alkoholfria dagar per vecka
  • Sluta röka
  • Äta en bra och balanserad diet, där du försöker att hålla dig till ett hälsosamt BMI
  • Få mellan 7 och 9 timmar sömn varje natt
  • Kontrollera ditt blodtryck regelbundet

Källor:

  1. Grundläggande fakta om tillståndet – Hjärt-lungfonden
  2. Mer information om tillståndet – Hjärt-lungfonden