När du reser iväg utomlands är det ibland de små tingen du bör se upp för. Myggan är en av de farligaste sakena du kan möta på din resa. Genom att sprida parasiter genom ett myggstick ger myggan sina offer sjukdomen malaria. Denna parasit finns varken i Sverige eller övriga Europa, därmed är det viktigt att vi är medvetna om vilka områden i världen som ligger i riskzonen för malaria innan vi beger oss iväg dit. Obehandlad malaria kan ha dödliga konsekvenser och det är därför extra viktigt att du är uppmärksam med symtom och vidtar förebyggande åtgärder när du ska resa till ett riskområde. Läs vidare för att få reda på mer om det dödligaste djuret i världen.
Information på den här sidan
Vad är malaria?
200 miljoner människor rapporteras sjuka med infektionen malaria varje år. Malaria är en infektion som nästan 200 miljoner personer rapporteras bli sjuka i varje år. 1 procent av dessa, alltså den hisnande siffran 2 miljoner människor dör varje år till följd av konsekvenserna av infektionen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är en tredjedel av offren barn.
Även om malaria är en sjukdom som inte finns i Europa och har sitt ursprung i tropiska och subtropiska klimat så orsakar den även problem här. Detta är på grund av turister som reser allt mer i världen inkluderat till högriskområden som Afrika men även Asien och Sydamerika utan medvetenhet och skydd.
Malaria orsakas av en parasit som tillhör släktet Plasmodium. Plasmodium är en-celliga organismer som lever i Anophelesmyggor, som även finns i Sverige. Det finns olika typer av smittan och smittorisken varierar kraftigt mellan de olika områdena. Det är framförallt honmyggor som bär på smittan. När du sticks av en malariamygga överförs en parasit från myggan till dig. Dessa encelliga organismer är urdjur (protozoer) och tillhör släktet plasmodium. Det finns flera olika protozoer men alla orsakar inte sjukdom hos människor.
Var finns malaria?
Myggan som sprider malaria, Anophelesmyggan, finns även i Sverige, men de bär inte de parasiter som sprider malaria. Beroende på vilken sorts parasit som myggan bär på kan offret drabbas av en ond eller godartad typ av malaria. Parasiten bakom den elakartade malarian trivs i ett mer tropiskt klimat men den som ger mildare besvär klarar av lägre omgivningstemperaturer och skulle därför kunna bidra till att smittan överförs till mer tempererade klimat.
Varje år rapporteras några hundra fall av malaria i Sverige. Malariaparasiten finns idag inte i Sverige utan samtliga smittade har blivit det under en vistelse utomlands. Sjukdomen sprids på många ställen i de tropiska och subtropiska delarna av världen. De drabbade områdena och smittorisken varierar kraftigt så det är därför viktigt att du innan utfärd kollar upp vad som gäller för just din situation innan avresa. Afrika är den kontinent som drabbats värst av malaria. Särskilt gäller detta söder om Sahara, där både smittorisken är som störst och flest fall av den elakartade typen av malaria rapporteras. Andra områden där malaria har rapporterats från är Sydamerika, Asien och Oceanien. Innan du reser iväg är det viktigt att du kollar upp hur malariaförhållandena ser ut i det landet du ska besöka för att se om du behöver vidta några speciella försiktighetsåtgärder.
Malaria är en sjukdom som kan ha dödlig utgång ifall rätt behandling inte ges. Tack vare utökad användning av myggnät och förbättrade metoder för behandling och diagnos så har antalet dödsfall minskat kraftigt de senaste åren.1
Malaria symtom
Symtomen vid malaria kan ofta förväxlas med vanliga influensasymtom. Periodvis återkommande feber och frossa är ett vanligt symtom på malaria. Den sjuke visar då febersymtom varannan till var tredje dag och är helt frisk däremellan. När sjukdomen väl bryter ut kommer symtomen snabbt. För att undvika livshotande konsekvenser är det viktigt att så snart som möjligt kontakta en läkare om du tror dig ha drabbats av malaria. Några vanliga symtom på malaria är:
- Frossa och svettningar
- Hög feber som kommer i vågor
- Ont i kroppen
- Huvudvärk
- Illamående och kräkningar
- Diarré
- Minskad aptit
Har du drabbats av den ondartade versionen av malaria kan symtomen uppvisas från en vecka till flera månader senare. Vid den allvarligaste formen av malaria kan patienten drabbas av svåra diarréer, medvetslöshet och chock.
Den godartade versionen kan ge symtom från allt mellan 10 dagar till 3 år efter att man blivit stucken av en mygga som bär parasiten. Har det gått flera år sedan man reste till ett malariadrabbat område är det lätt att inte tänka på att man kan ha smittats och det är därför viktigt att vara medveten att symtomen kan uppvisas långt efter man kommit hem från resan.
Malariaparasiten kan i undantagsfall vila i kroppen under flera års tid innan symtomen börjar visa sig, men oftast tar det omkring en till fyra veckor innan man insjuknar. Om inkubationstiden visar sig vara flera månader, eller till och med år, beror det på att en del parasiter väljer att gömma sig i levern innan de infekterar blodet.2
Förebyggande åtgärder för malaria
Av alla risker med resande är så som jetlag och åksjuka är även malaria något du kan genom förebyggande medicin lindra. Tack vare nya och effektiva metoder för att förebygga malaria har antalet smittade minskat drastiskt de senaste åren. Idag arbetar man effektivt med att både undvika myggstick samt behandling med förebyggande läkemedel för att färre ska drabbas av sjukdomen.
Skydd mot myggor
Att skydda sig mot myggstick minskar inte bara risken för malaria utan även andra insektsburna smittor. Eftersom malariamyggen är som mest aktiva kvällstid är ett enkelt sätt att skydda sig att bära långärmade tröjor och långbyxor på kvällen. Att smörja in huden med myggmedel och sova under myggnät ger också ett ökat skydd. Luftkonditionering och fläktar kan hjälpa med att hålla myggen borta.
Förebyggande läkemedel
Idag blir det vanligare och vanligare att ta läkemedel i förebyggande syfte, även kallat malariapiller eller malariaprofylax, innan man reser iväg till ett malariadrabbat område. En del parasiter har utvecklat resistans mot malariapiller och det är därför viktigt att du får rätt läkemedel utskrivet innan du reser iväg. Valet av läkemedel av malaria baseras på det aktuella malarialäget, varför och hur länge man ska resa bort samt vilka känslighetsmönster malariastammarna inom det aktuella området har. Om du äter ett annat piller än dina medresenärer behöver du inte oroa dig, behandlingen är anpassad till dina personliga omständigheter. Några vanliga malariapiller är:
- Hydroxychloroquin
- Doxycyclin
- Atovaquon/proguanil
- Malarone
Förebyggande behandling är ett effektivt sätt att minska risken att drabbas av malaria men eliminerar inte risken att drabbas helt och hållet. Malaria kan även spridas via blodet. Efter en vistelse i tropikerna är man avstängd som blodgivare i sex månader, men om du drabbats av malaria får du i regel inte längre vara blodgivare.
Forskare försöker få fram ett vaccin mot malaria men har stora problem med att skapa ett som faktiskt fungerar.
Diagnos och behandling av malaria
Om du är eller har varit i ett malariadrabbat område och känner igen något av de symtom som kännetecknar malaria är det viktigt att du kontaktar en läkare för att få en diagnos. Detta görs genom ett enkelt test av blodet där man letar efter mikroskopiska fynd av malariaplasmoider alternativt antikroppar mot malaria. Antikroppspåvisning rekommenderas ej vid akut malariadiagnostik. Att undersöka om en patient har malaria genom malaria mikroskopi och snabbtest ska alltid klassas som en akut undersökning och utförs inte rutinmässigt vid Folkhälsomyndigheten.
Om du drabbas av malaria
Om du skulle vara drabbad behöver du inte oroa dig, det finns flera effektiva behandlingar av malaria som tar död på parasiten och hjälper dig att komma på fötter igen. Det finns flera typer av läkemedel för behandling beroende på vilken parasit du drabbats av samt hur långt gångna symtomen är, dessa faktorer påverkar även hur länge du behöver ta behandlingen. Efter avklarad behandling är det vanligt att känna sig väldigt trött.
Eftersom malaria är en anmälningspliktig sjukdom så måste du enligt smittskyddslagen anmäla alla fall till smittskyddsläkaren i ditt landsting samt till Folkhälsomyndigheten.
Nya länder har helt andra typer av bakterier och virus än vad vi är vana vid. Det är därför viktigt att man läser på om landet man ska till, hur man ska förbereda sig och vilka symtom man ska vara uppmärksam på under och efter resan.
Källor:
