Om du har anledning att misstänka att du lider av allergier, bör du träffa en läkare som kan låta dig göra ett allergitest. Test är en ganska odramatisk och vanligt förekommande procedur i Sverige. Det kan genomföras på olika sätt med en specialist som väljer den metod som passar dig bäst. Många av diagnostikmetoderna ger dig mer än bara ett ja eller nej – de kommer att tydligt peka ut de specifika allergener som du reagerar på. Med denna kunskap blir det betydligt lättare för dig att undvika dessa triggers och förhindra allergiska reaktioner.

I denna artikel kommer vi att diskutera några av de vanligaste metoderna för allergidiagnostik.

Information på den här sidan:

Hudpricktest – den vanligaste allergidiagnostiken

Hudprickprov är utan tvekan den vanligaste formen av allergitest. Detta test används för att bekräfta existensen av många olika överkänsligheter, oavsett allergenens exakta natur. Som sådan kan testet med hudprickning på samma gång testa allt från mat, pollen, djurhår och mer därtill, med exceptionell tillförlitlighet. Denna metod för allergidiagnos är lämplig för både barn och vuxna och tas vanligtvis på underarmen eller övre delen av ryggen vid de tillfällen då man testar för ett större antal allergener eller i situationer där flera starka reaktioner förväntas.

Hudprickprov innebär att små smärtfria stick görs i hudens yta och för in begränsade mängder allergener – var och en av dem är kartlagda för att se vilken av sticken som ger en reaktion. För att hålla reda på detta kommer läkaren normalt att markera punkteringarna med en kod och på så sätt se vilka allergener som orsakar reaktion och till vilken intensitet.

Om du upplever en reaktion på någon av de testade allergenerna som används i testet, blir hudfläcken omkring sticket där ämnet har rött, upphöjt och kliar. Vårdaren som utför testet kommer noggrant att analysera reaktionen, informera dig om dina identifierade utlösare och hur allvarlig reaktionen är på var och en av dem.

Blodprov – allergitest via blodet

En annan vanligt förekommande metod för att diagnostisera allergier är att man tar ett blodprov och kontrollerar nivåerna av Immunoglobulin E-antikroppar1 som produceras av människokroppen om man får en anafylaktisk reaktion. Provet bör tas samtidigt som den misstänkta reaktionen och skickas sedan till ett laboratorium där det kommer att analyseras av en specialist. Resultaten brukar vara klara inom en vecka eller två.

Nackdelen med den här testmetoden är dock att det inte går att bestämma svårighetsgraden av ens anafylaktiska reaktion – till skillnad från hudprickprov – så det kan inte hjälpa läkaren att bedöma risken för anafylaxsi.

Lapptest för att testa hudreaktioner

Lappallergitest används ofta av dermatologen när allergin i första hand manifesteras genom en hudreaktion, liksom eksem eller dermatit. Denna diagnosmetod innebär att man applicerar små aluminiumskivor belagda med en mängd allergener direkt på huden, oftast på ryggen.

Det bästa är om hudområdet där testet ska appliceras är fritt från eksem eller andra problem. Dermatologen kan till och med råda dig att tillfälligt sluta använda vissa läkemedel eller steroidtabletter, eftersom de kan förvanska resultatet.

När de väl har applicerats ska aluminiumskivorna sitta på plats under 48 timmar, varefter läkaren kommer att ta bort dem och bedöma resultaten. Som sådant är lapptestet mycket likt hudprickningstest, där den största skillnaden är att den är utvecklad speciellt för att diagnostisera vad det är som orsakar hudreaktioner.

Testa matallergi: Oral Food Challenge (OFC)

Om både hudpricktest och blodprov har producerat otillräckliga resultat kan läkaren rekommendera ett test som innebär att du immundigar den föda som du kan vara känslig mot, även känd som Oral Food Challenge, eller OFC-test. Den största nackdelen med OFC är dock att det i vissa fall kan orsaka en allvarlig reaktion som kräver omedelbar medicinsk behandling. På grund av detta utförs OFC-test vanligtvis på ett sjukhus med nödvändig utrustning och utbildad personal i närheten. Det finns en lång rad födoämnen som man kan vara känslig mot, men de allra vanligaste är mjölk och ägg2, speciellt under barnaåren då upp till fem procent av den Svenska befolkningen upplever allergier mot vissa ämnen.3

Detta test är ganska enkelt i sin utformning – det innebär att patienten konsumerar det potentiellt farliga livsmedel i ätbar form, men i exponentiellt större doser tills att en reaktion provoceras fram. När, eller om, en reaktion inträffar avbryts testet omedelbart.

Det finns flera varianter av OFC:

Öppen matutvärdering

En öppen matutvärdering anses vara den mest grundläggande versionen av det här testet, där både läkare och patienten är medvetna om vilkent livsmedel som testas vid vilken tidpunkt. Det tillämpas i de scenarier där patientens evnetuella ångest sannolikt inte har någon mätbar effekt.

Enblind matutvärdering

Denna variation av OFC används i de situationer där det finns misstanke om att patientens psykosomatiska respons på ångest kan snedvrida resultaten. Således kommer endast läkaren att veta vilket livsmedel som testas vid vilken tidpunkt, medan patienten inte kommer att ha någon kännedom om detta före slutet av testet.

Dubbelblind, eller placebokontrollerad, matutvärdering

För det mest objektiva resultaten kommer läkaren att rekommendera att utföra en så kallat dubbelblind placebokontrollerad matutmaning. Denna variation av OFC-testet är utformad på ett sådant sätt att varken läkaren eller patienten är medveten om den exakta naturen hos de livsmedel som testas vid någon given tidpunkt. Dessutom införs placebo-tester för att säkerställa maximal objektivitet.

Kan jag kontrollera vad jag är känslig mot hemma?

Även om man inte rekommenderas att förlita sig på endast hemma-diagnoser, kan du fortfarande försöka identifiera dina vanligaste allergener så att doktorn kan vara mer effektiv när denna utför testet genom vården, och det innebär eventuellt färre prov för dig. För att göra detta bör du föra dagbok över symptomen som ska fyllas i varje gång du upplever en allergisk reaktion. För att ge dig relevant information ska din dagbok innehålla följande information:

  • Detaljerad lista över alla livsmedel och drycker du konsumerar
  • Tider när du konsumerade mat eller dryck
  • Lista över aktiviteter du deltog i vid den tiden
  • Vilken exakt typ av symtom du erfar samt deras varaktighet
  • Eventuell behandling du har använt
  • Effektiviteten av behandlingen som används (om någon)

Målet med denna typ av dokumentation av detaljer om dina allergiska reaktioner är att lyfta fram eventuella relationer mellan mat och drycker du konsumerar och ditt svar, samtidigt som du ger information om tillståndets allvar och mest lovande behandlingsmetoder. Denna information kan vara mycket värdefull för din läkare när ni utarbetar din dietplan och ordination för behandling. Utöver detta kommer du kanske att märka av några vanliga allergener du har reagerat på, så att du kan undvika dem i framtiden.

Vad händer om jag får en diagnos?

Det finns vissa områden i ditt liv som du kan komma att få göra vissa förändringar i. Till exempel kan du behöva lägga om din kost, och i vissa fall träningsrutin. Om du är eller skulle bli gravid kan dina allergier förvärras eller förbättras under graviditeten. Det är bra att hålla kontakt med din läkare under den här perioden för att utvärdera ditt tillstånd.

Källor: 

  1. Mer fakta om tillståndet – Astma och Allergiförbundet
  2. Vidare läsning – 1177 Vårdguiden
  3. Allergener och hur de skall bemötas – Livsmedelsverket