Tungt att andas, hosta och slem är några av de symtom som kan drabba den som lider av astma. Astma är en sjukdom som drabbar luftvägarna vilket gör dem extra känsliga. När luftrören irriteras av exempelvis en förkylning eller av ansträngning kan det innebära att en allergisk reaktion sätter igång i luftrören vilket leder till kramp i muskulaturen kring luftvägarna samtidigt som de även blir inflammerade och svullna.
Omkring var tionde person har någon form av astma och det finns många behandlingsalternativ som kan hjälpa till att lindra besvären. En del behöver endast ta läkemedel när besvären dyker upp medan andra tar de regelbundet för att deras astma inte ska påverka vardagen.
Astma delas in i två olika typer: allergisk och icke-allergisk. Allergisk astma är vanligast hos barn medan icke-allergisk blir vanligare när man sedan går upp i åldrarna. Allergisk astma utlöses av något man är överkänslig mot, som exempelvis pollen eller päls. Lider man av en icke-allergisk astma finns det andra faktorer som kan bidra till symtom.
Information på den här sidan:
Vad är astma?
Astma är en kronisk inflammation i luftrörens slemhinna. Slemhinnan blir även överkänslig vilket gör att den lättare reagerar på en del ämnen som kan utlösa ett anfall. Under ett anfall svullnar slemhinnan i luftrören, muskulaturen dras ihop och det bildas även segt slem som ibland täpper igen luftrören som leder ut i lungorna, vilket gör det svårt att transportera syre.
I luftvägarna finns det glatt muskulatur. Vid ett astmaanfall kommer dessa börja krampa och dra ihop sig, vilket leder till att luftvägarna blir trånga och det blir svårt att andas. Detta gör att kroppen inte på ett normalt sätt kan få ner syre till lungorna utan du måste istället anstränga dig för att kunna andas. När du andas ut kan det pipa och väsa, och utandningen kan även bli kort och pressad.
Hur ett astmaanfall upplevs är väldigt individuellt. En del får endast lindriga anfall medan andra drabbas av stora svårigheter. Vid ett anfall ökar motståndet i luftvägarna och den som drabbats måste anstränga sig för att kunna andas. För att kunna göra detta förbrukar kroppen mer syre och mer koldioxid produceras, något som i värsta fall kan leda till att man får hypoxemi (syrebrist).
När anfallet sedan går över lägger sig inflammationen och man kan uppleva slem i luftrören och hosta. Slemmet är nu mer tunnt och bubblande än under själva anfallet vilket kan skapa ett rossligt ljud i bröstkorgen.
Allergisk astma
Ibland har man någon överkänslighet som leder till ett astmaanfall. Speciellt hos barn är det vanligt att allergiska besvär leder till astma. Anfallet orsakas då av kontakt med allergener som exempelvis kan komma från pollen, pälsdjur eller kvalster.
I vårt blod finns antikroppar som känner igen ämnen vi inte tål. En del har antikroppar som reagerar på allergener, trots att de egentligen inte utgör någon fara. När antikropparna reagerar sätter en allergisk reaktion igång, något som kan visa sig allt från direkt till efter flera timmar.
Icke-allergisk astma
Det behöver inte vara ett allergianfall som utlöser astman. Faktum är att de flesta vuxna drabbas av astma av andra orsaker än allergi. Det finns många faktorer som kan leda till astma, både fysiska och psykiska. Några exempel på faktorer som kan utlösa eller försämra astman är:
- Luftvägsinfektioner
- Kall luft
- Tobaksrök
- Parfym, svetsrök, avgaser och andra irriterande ämnen
- Ansträngning
- Betablockerare
- En del sorts värktabletter
Infektionsastma
Infektionsastma är en annan variant av astma varken klassas som allergisk eller icke-allergisk. Denna variant beror istället på att barnets lungor inte är fullt utvecklade och är därmed inte en inflammation som de andra varianterna.
Vilka drabbas?
Astma blir bara vanligare och vanligare i västvärlden, och Sverige är inget undantag. Antalet fall växer både bland barn och vuxna och man räknar med att omkring var tionde svensk är drabbad.
Varför en del drabbas är lite osäkert, men man kan se en del faktorer som spelar in. Ärftlighet har en viss påverkan, men även allergier, luftföroreningar, en del yrken och kemikalier kan leda till astma.
Hur vet man att man har astma?
De flesta får astma när de är små men symtomen kan dyka upp när som helst i livet. Några vanliga symtom vid astma är:
- Andnödsattacker
- Din andning piper och väser
- Du får långvarig hosta varje gång du är förkyld
- Du får långvarig hosta på natten utan förklaring
- Du får andnöd och hostar vid fysisk ansträngning
Har du astma är dina luftrör extra känsliga och lättirriterade. Symtomen utlöses därmed ofta vid kontakt med exempelvis kall luft, starka dofter eller rök. Stress och allergier kan också leda till astmaanfall.1
Hur går en astmaundersökning till?
Om du anar att du drabbats av astma behöver du först kontakta din vårdcentral och boka in ett läkarbesök där du får genomgå en undersökning. Du kommer först få svara på några frågor kring dina besvär för att läkaren ska kunna göra en bedömning om du har de symtom som kopplas till astma. Efter det kontrolleras lungornas funktion. Oftast görs detta genom en spirometri och PEF-mätning.
Spirometri
Ett vanligt test för att se om du har astma är att göra en spirometri. När du gör en spirometri undersöker man hur mycket och hur snabbt du kan blåsa ut luft. Är luftrören trånga blir det även svårt att blåsa ut luften fort.
Du kommer få blåsa på olika sätt i ett munstycke som är kopplad till själva spirometern eller spirometriprogrammet. För att få så bra resultat som möjligt upprepas blåsningarna minst tre gånger.
Genomen spirometri kan du få reda på om du astma, hur dina läkemedel eller ditt yrke påverkar din lungfunktion och hur din rökning påverkar lungfunktionen. .
Behandling av astma
Blir du diagnoserad med astma finns det flera läkemedel och tips du kan ta till dig för att kunna leva ett liv utan besvär. Det finns ingen receptfri astmamedicin men det är enkelt att få hjälp om du är i behov.
Läkemedel
De läkemedel som finns för behandling av astma finns från flera olika läkemedelsgrupper. De verkar alla på olika sätt vilket gör att de kan kombineras för att ge en sån bra effekt som möjligt. Beroende på vilka besvär du lider av kan behandlingen anpassas så att den täcker just dina behov. De flesta kombinerar en behandling av kortison och luftrörsvidgande läkemedel vilket ger både en snabb och långverkande behandling. En läkare hjälper dig med att hitta den medicin som fungerar bäst för dina besvär.
Inhalator vid astma
De flesta av läkemedlen inhaleras. Du antas därmed in läkemedlet genom munnen med en inhalator, exempelvis med behandlingen bricanyl eller ventoline. Detta gör att läkemedlet direkt kan gå ner och verka i lungorna där de ger en snabb och lokal effekt. Detta är en fördel jämfört med tabletter som inte kan ge en lokal effekt utan istället påverkar hela kroppen. Ifall det räcker med att använda sig av en eller flera inhalatorer för att behandla symtomen är det därmed en fördel då man undviker att påverka kroppen på andra sätt.
Det finns inhalatorer för både vardagligt bruk och de som används endast vid ett anfall, som exempelvis Ventoline. Andra läkemedel används för att förebygga kommande anfall. Bricanyl är ett exempel på en inhalator som används som förebyggande behandling av symtom vid astma.
Vad kan man göra själv?
Du kan lättare lära dig kontrollera din astma om du förstår hur den fungerar. Det är därför bra att ha koll på vad du reagerar på, hur dina eventuella läkemedel fungerar och hur din kropp reagerar på medicinen. Genom att läsa på om din behandling och förstå dina symtom kan du enklare och mer effektivt motverka nya anfall.
Astma och rökning
Har du astma bör du inte röka. Rökning leder till allvarliga skador på lungorna och kan på lång sikt försämra deras funktion. Du kommer även få mer problem med att kontrollera din astma och dina läkemedel kommer fungera sämre. Om du vill sluta röka finns det många sätt som kan hjälpa dig att nå dina mål.
Även passiv rökning påverkar astman och dina lungor negativt. Undvik därmed rökiga miljöer så gott du kan.
Undvik det som utlöser din astma
Lider du av några allergier bör du undvika de allergener som utlöser dina problem. Är du pollenallergiker är ett tips att vädra på kvällen och natten då pollenhalten är som lägst.
Det finns även en del yrken som kan försämra dina besvär. På dessa arbetsplatser kan det finnas kemikalier, starka dofter eller andra faktorer som kan reta dina luftrör och försämra din astma. Några exempel på denna sorts yrken är:
- Bagare
- Svetsare
- Brandman
- Målare
- Frisör
Får du rätt behandling för din astma kommer du kunna leva ditt liv precis som någon som inte är drabbad. Det är därför viktigt att du blir undersökt om du upplever några problem så att du får rätt astmamedicin och slipper lida av några besvär.2
Källor:
