Många kroniska och långsiktiga sjukdomar medför ökad risk för att utveckla relaterade tillstånd. Detta kan i sin tur skapa en typ av ekkorhjul, där det nyutvecklade tillståndet leder till förvärring av symtom på den underliggande. I den här artikeln kommer vi att undersöka de förhållanden som är mest förknippade med astma, men också uppmärksamhet på försiktighetsåtgärder och förebyggande tekniker som kan hjälpa dig att lindra de potentiella riskerna.
Information på den här sidan
Atopisk dermatit (eksem) och astma – en möjlig genetisk koppling?
Eksem, även känt som dermatit, är ett hudtillstånd som ofta innebär torra, kliande eller röda fläckar på huden som kan uppträda på någon del av kroppen. På liknande sätt som astma tenderar dermatit att utlösas av närvaron av olika allergenämnen. Det är också ett långsiktigt tillstånd och diagnostiseras vanligtvis tidigt under barndomsåren.
Både för astma och eksem är förhållanden som tenderar att vara ärftliga i en betydande andel av de drabbade. Och medan det inte finns någon konsensus i det medicinska samfundet som skulle föreslå att ett tillstånd leder till det andra har statistisk forskning visat att personer som diagnostiserats med eksem i barndomen har något ökad risk att utveckla astma senare i livet.
Eksem är relativt enkelt att hanteras i modern tid och det finns många behandlingar tillgängliga. Om du också tar astmamedicin samtidigt, bör du tala med din läkare om det optimala valet av medicinering och råd om att använda flera behandlingar samtidigt.
Orsakar astma halsbränna (magsaftsreflux)?
Magsaftsreflux, mer känd som halsbränna eller sura uppstötningar, är ett tillstånd som påverkar mag- och tarmkanalen. Det innebär att magsyra letar sig upp i matstrupen. Statistisk forskning som bedrivs av Astma UK tycks indikera att astmatiker har dubbel sannolikhet att utveckla detta tillstånd i jämförelse till annars friska individer.
På samma sätt som dessa resultat har den amerikanska akademin för allergi, astma och immunologi framlagt en hypotes att orsaken till detta förhållande är det faktum att astmasymptom kan leda till överdriven avspänning av ventilen i nedre matstrupen. Detta resulterar i sin tur i att magsyra stiger upp mot halsen.
Patienter som diagnostiserats med båda tillstånden, måste och astma vanligtvis hantera båda tillstånden samtidigt som man försöker begränsa symtomen så mycket som möjligt. Vanligtvis kommer detta leda till parallell användning av olika behandlingar, med detaljerna varierande beroende på svårighetsgraden för varje tillstånd.
Benskörhet (osteoporosis) och astma
Den mängd symtom som är karakteristiska för astmatiker innebär inflammation i luftvägarna och lungorna. Båda behandlas effektivt av inhalerade kortikosteroider. Dessa läkemedelsföreningar har emellertid sin egen risk för biverkningar, precis som alla andra receptbelagda läkemedel.
Studier har visat att långvarig användning av kortikosteroider kan orsaka minskad bentäthet, vilket leder till osteoporos hos en liten andel patienter. Detta tillstånd, vanligen kallad benskörhet, förekommer hos särskilt mottagliga individer. Långtidsanvändning och hög daglig dos av kortikosteroider är de faktorer som vanligtvis utpekas som de viktigaste riskfaktorerna när det gäller detta tillstånd.
De personer som kanske befinner sig i den högre riskgruppen kan dock försöka mildra dessa oönskade biverkningar av kortikosteroidbehandling. För att kontrollera den potentiella skadorna och identifiera tillståndets tidiga inledning, kan man begära en undersökning av bentäthet (DEXA-skanning). Dessutom är kosttillskott med kalcium och D-vitamin de vanliga försiktighetsåtgärderna som rekommenderas av läkare som har visat sig minska de oönskade effekterna.1
Influensa och förkylning
Kopplingen mellan astma och förkylning eller influensavirus är välkänt. Medan det inte finns något orsakssamband mellan de två kan en förkylning och influensavirus öka risken för astmaanfall avsevärt genom inflammerade luftvägar. Hos astmatiker som redan har ganska känsliga luftvägar kan detta vara en mycket allvarlig komplikation.
Även om det är omöjligt att vara helt skyddad mot förkylningar och influensavirus, bör du alltid försöka vidta försiktighetsåtgärder och undvika dina triggers som minimerar risken att bli smittad. Detta är ännu viktigare för astmatiker som ska göra sitt bästa för att undvika ytterligare risker som kan förvärra deras astmasymtom. Här är några saker du kan göra:
- Stärk ditt immunsystem – hälsosamma metoder inkluderar att äta en hälsosam, varierad och balanserad diet, träna regelbundet och säkerställa stabila sömnmönster
- Håll dig ren – det kan låta som ett obetydande råd, men forskning har visat att det här enkla men ändå effektiva steget kan minska risken för att bli smittad av sjuktillstånden
- Vaccinera dig – var noga med att prata med din vårdgivare om influensavaccinering, eftersom när en ny virusstam visas, kan sjukdom ofta förebyggas genom vaccination
Astma är ett kroniskt och långsiktigt tillstånd, märkt av den komplikation och komplexitet som kommer med denna typ av hälsoproblem. Det kan göra dig mer mottaglig för andra hälsoproblem, medan andra problem kan leda till försämring av dina symtom. Det är därför som astmatiker måste vara särskilt försiktiga och försöka hålla sin astma under kontroll så mycket som möjligt. Med alternativa behandlingsalternativ, lätt tillgång till medicinsk information via din läkare eller hos en legitimerad onlineklinik efter eget tycke samt med moderna astmaläkemedel, är det idag lättare än någonsin att hantera sin astma.2
Källor:
