Snus är en sorts tobak som används oralt, ofta under läppen. Snus produceras i Sverige, som exporterar till Norge och Island. Ungefär en miljön vuxna svenskar snusar idag.

Information på den här sidan:

Vad innehåller snus?

Liksom andra tobaksprodukter innehåller snus det biologiskt aktiva och beroendeframkallande ämnet nikotin. Påsarna innehåller också det cancerframkallande tobaksspecifika nitrosaminer (TSNA) och andra cancerframkallande ämnen som till exempel Polycystiska aromatiska kolväten (förkortat PAH från engelskans Polycystic Aromatic Hydrocarbons).

Nikotin

Ett av de viktigste verksamma ämnena i snus är nikotin. Nikoton omsätts snabbt till overksamma nedbrytningsprodukter så att hälften av nikotinet är borta efter två timmar. Nikotinet fungerar i huvudsak via acetylkolinreceptorer och hjälper att frisätta olika signalmolekyler. Dessa receptorer finns förutom i nervsystemet också i ett antal andra organer och kroppsväv så som muskler, lungor, endotel, hjärna, njuror och hud. Nikotin har betydande vaneberoende tendenser. En dödlig dos av nikotin har i farmakologisk litteratur uppgets vara ungefär mellan 30 och 60 milligram för vuxna.1

Nikotin har akuta effekter på hjärt- och kärlsystemer och ökar både hjärtfrekvens och högt blodtryck, men betydelsen av långsiktiga effekter är oklart. Djurförsök har visat att nikotinexponering i fosterlivet och för unga djur leder till oönskade strukturella och funktionella förändringar i hjärnan samt beteendeförändringar. Nikotin verkar också kunna verka både dämpande och stimulerande på immunsystemet. Det är emmelertid oklart om detta kan ha någon betydelse för ens hälsa.

Innehållet av nikotin i olika snusprodukter varierar från några få milligram/gram per påse (mg/g) och upp till 20mg/g, som finns i de starkaste snusprodukterna på marknaden. Den vanligaste dosen ligger på 7-8mg/g. Innehållet av nikotin är samma storlek som i röktobak. Exponeringen för nikotin är något högre i en snuspåse än om man röker en cigarett, men det finns många olika sorters snusprodukter och exponeringen varierar med hur länge man har i snusen och hur mycket nikotin det är i snusen.

Tobakksspecifika nitrosaminer (TSNA)

Sammalangt har de cancerframkallande effekterna av tobaksspecifika nitrosaminer (NNK och NNN)2 i djurförsök blivit väl dokumenterade, och exponering för dessa ämnena har i dessa förösk visat sig medföra en stor riskökning av att utveckla ett antal cancerformer. Det finns ingen ny kunskap som skulle visa att de dessa rön om att NNK och NNN är cancerframkallande inte gäller.

NNK/NNN har båda visat sig vara cancerframkallande samt ger skada på ens genetiska material. Därför kan risken för cancer inte helt uteslutas ens vid lägre exponeringsnivåer. Risken för att få cancer ökar vid större exponering. Då NNK/NNN båda är cancerframkallande och skadar ens genetik kan man anta att det vid varje exponering kan medföra risk för cancer.

Varför är snus farligt?

Den här tobaksvaran har inte påvisat sig vara farlig för friska människor, men kan förorsaka skada på foster under graviditeter och kan orsaka hjärt- och kärlsjukdommar samt typ 2-diabetes.

Sluta snusa som gravid

Det finns flera potentiella faror med att ha en snuspåse under läppen när man är gravid, likadant som med rökning. Fostret kan ta skada av ditt tobaksbruk. Några av dessa skador är:

  • För låg vikt vid födsel
  • För tidig födelse
  • Fosterdöd
  • Havandeskapsförgiftning
  • Läpp-, käk-, och gomspalt hos barnet
  • Risk för andvändningen vid födseln

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är, efter hjärtinfarkt och stroke, bland de ledande orsakerna till sjukdom och för tidig död bland befolkningen. Att använda snus är knutet till ökad risk för för tidig död. Snusanvändningen hos den älde delen av befolkningen, som är den största gruppen att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, ökar inte i samma grad som hos ungdomar. Det finns på grund av detta anledning till att avråda från att använda snus som hjälpmedel för att sluta röka, speciellt för de som har drabbats av hjärtinfarkt eller stroke.

Diabetes-2

Du lider risk för att få Diabetes typ 2 vid bruk av den här produkten om du förbrukar mer än 5 dosor eller mer per vecka. Den här konsumtionsnivån ligger betydligt högre än genomsnittet av användning hos snusanvändare, som ligger på ungefär tre dosor per vecka. Hur stor andel av befolkningen som använder mer än 5 dosor per vecka är okänt. Då effekterna av snus är kopplade till exponeringen av nikotin är det också relevant att se till hur mycket nikotin snuset innehåller. Dosen gör alltså skilland, till exempel om man snusar prillor med ett innehåll av 20mg/g istället för 7mg/g, på vem som lider risk och vem som inte gör det. Användingsmönstret för dessa produkter är okänt.

Abstinens för snusare

Nikotinet i snuset tas upp genom slemhinnorna i munnen och förs till hjärnan genom blodet. Nikotin definieras som beroendeframkallande och då kan få problem med abstinens när du väljer att sluta snusa.

Vanliga abstinensbekymmer är:

  • Yrsel
  • Koncentrationsproblem
  • Irritation
  • Nedstämdhet
  • Orolighet
  • Huvudvärk
  • Svettningar
  • Behov av snus

Forskning på snus

Tobaksprillorna har länge ansetts vara lika farliga som att röka. Det internationella forskningssamarmetet Global Burden of Disease har för första gången påvisat att man inte har kunnat bevisa några dödsfall kopplade till snus.

Forskarna har inte kunnat påvisa att snus ger ökad risk för någon av sjukdomarna ingick i deras forskningsunderlag. De skriver att de inte har hittat något bevis starkt nog för att säga att snus skulle göra varken till eller från i ens riskbild. Om påssnus inte tillför några risker för kroppen kan detsamma inte sägas för tuggtobak. Detta är inte vanligt i Sverige, men snarare i Indien, Pakistan och vissa länder i Afrika. Detta har visats att ge cancer i läppen, munhålan och matstrupen. Tuggtobak har ett mycket högre innehåll av cancerframkallande nitrosaminer än snus, och tar undergefär 48 000 människoliv varje år (jämförelsevis dödar rökning ungefär 6,3 miljoner människor om året).

De kunde ockspå säga att snus inte ökar risken för buksporrkörtelscancer, vilket många andra studer också har bekräftat.

Statistik för snus i Sverige

De senare årtiondena har rökvanorna i Sverige minskat, medan snusandet istället har ökat. Enligt Swedish Match konsumerar vi ungefär 275 miljoner dosor per år vilket kan jämföras med 175 miljoner år 2000.3

De senaste siffrorna för användningen är från 2016 och kommer från Folkhälsomyndigeten.4 Dessa siffror visar inte en direkt ökning i det vardagliga användandet, så kanske kan man dra slutsatsen att de som snusar gör det ännu mer än vad de har gjort förut.

Tobakstyp och bruk 2004 2010 2012 2016
Röker varje dag 16 13 11 9
Röker ibland 10 11 11 5
Snusar varje dag 12 12 11 11
Snusar ibland 4 5 5 2

Tabellen visar att tobaksvanor är en nedgående tred hos den större befolkningen, men att den dagliga konsumtionen av snus är relativ stabil. Män röker och snusar mer än kvinnor.

Varför är försäljning av snus förbjudet i EU?

Försäljningen av snus är förbjudet i alla länder i EU förutom i Sverige, Norge och Island. Detta är på grund av snus har brukats där sedan slutet av 1800-talet. Snus har kommit att bli ett skandinavisk fenomen, och inga andra länder har en tradition eller vana av att sälja eller använda snus.

Förbudet i EU slog i kraft 1992. Bakgrunden till förbudet i EU var att nya tobaksvaror så som snus hade börjat dyka upp på marknaden i vissa medlemsländer. Man fruktade att dessa varor skulle vara särskilt attraktiva för ungdomar. De medlemsländer som var mest utsatta hade redan infört ett förbud, eller hade planer på att tillföra ett. Man ansåg att det skulle vara en reell fara att dessa nya varorna skulle hamna i händerna och användas av ungdomarna, och därmed skapa ett nikotinberoende om inget gjordes åt saken i tid.

Källor: 

  1. Helserisiko – FHI (No)
  2. Mer om ämnenas skadlighet – Swedish Match
  3. Tobak i siffror – Swedish Match
  4. Mer om siffrorna – Folkhälsomyndigheten