Övervikt och fetma: Statistik för vuxna och barn i Sverige och Europa

Fetma är ett medicinskt tillstånd som definieras av att en persons BMI (Body Mass Index) är högre än 30kg/m2, vilket innebär att extra kroppsfett som har ansamlats kan innebära en allvarlig hälsorisk för individen. Därmed bör fetma och övervikt inte likställas – fastän de är nära relaterade skiljer sig riskerna för individens säkerhet och välmående markant. Officiella data från 2008 visar att medan ungefär 50% av Europeer är överviktiga är det bara 20% av befolkningen som lider av kraftig övervikt.

Information på den här sidan:

Vissa medlemsstater i EU rapporterar statistik som visar att så mycket som 30-70% av befolkningen lider av övervikt medan 10-30% av den vuxna befolkningen lider av fetma¹.

Statistik för fetma hos barn är inte lika precist eller detaljerat, men undersökningar visar att det har ökat stadigt sedan den senare hälften av 1900-talet. Detta är lätt oroväckande statistik då 60% av personer som är överviktiga i barndomen också kommer att vara det i vuxen ålder, och lider då extra stor risk att utveckla fetma. Vissa menar också att fetma kan vara genetiskt, så kanske har ökningen delvis med detta att göra.

Då man skiljer mellan övervikt och fetma är det viktigt att markera skillnaden mellan dem. Den viktigaste skillnaden är fetma kommer med ett antal hälsorisker och möjliga komplikationer, medan en person med övervikt klassas som sådan då deras kroppsvikt överstiger det ideala måttet, vilket är en indikation för extra kroppsfett som inte nödvändigtvid behöver orsaka medicinska problem eller komplikationer.

Vad är BMI (Body Mass Index)?

Body Mass Index (BMI), eller kroppsmasseindex, är ett måttsystem som kalkyleras genom att dividera en persons kroppsvikt med roten ur måttet för personens höjd. Det uttrycks i enheten kg/m2 då man mäter höjden i meter och kroppsvikten i kilogram. Utöver kalkylationen kan man hitta sitt BMI-värde genom tabeller som visar BMI som en funktion av massa och höjd, och som ofta använder färgfält för att markera skillnaden mellan två BMI-kategorier.

Kroppsmasseindex används för att försöka uppskatta hur mycket kroppsvävnaden en individ har och använder resultatet för att kategorisera en person till en av de fyra kategorierna – undervikt, normalvikt, övervikt och kraftig övervikt. Medan det finns en pågående debatt kring exakt vilka värden som bör höra till viket kategori finns det en generell konsensus:

I vilket fall är det viktigt att nämna att dessa värden inte är universella, utan snarare är ett generellt sätt att mäta kroppsvikt som har utvecklats ur en Europeisk forskningskultur. Forskare menar att det, till exempel, finns avgörande skillnader mellan kroppsmasseindexet för människor som har ursprung i Asien, då dessa ofta har andra kopplingar mellan BMI, procent av kroppsfett och de hälsorisker som skulle komma med fetma jämfört med människor som har ursprung i Europa. Dessutom har alla olika kroppstyper, vilket kan vara en variabel i uträkningen.

Hur många har fetma i Sverige och Europa?

Idag lider mer än en av två vuxna människor och ett av sex barn lider av övervikt eller fetma. Bara i EU lider ungefär 2.9-4.4 miljoner barn av fetma. Den här siffran är inte statisk – de senaste siffrorna visar att förekomsten av kraftig övervikt har ökat markant. Europa ser ut att ligga 10 till 15 år efter i utvecklingen av fetma jämfört med USA. I Sverige rapporterar Folkhälsomyndigheten att 51% av befolkningen lider av övervikt eller kraftig övervikt²

I Europa är den årliga tillväxten av fetma ungefär 2% vilket är en enom ökning jämfört med 0.2% på 1970-talet, 0.2-0.6% på 80-talet och 0.3-0.8% på 90-talet. Om den här trender fortsätter inom det närmsta decenniet kommer vi att ha ca 20 miljoner överviktiga barn, varav 5 miljoner kommer att lida av fetma. Detta trots minskad mängd barn i Europa.

Hur många dör av fetma?

Fetma är, tillsammans med rökvanor, en av de ledande dödsorsakerna som egentligen skulle kunna förebyggas. Ungefär en miljon dödsfall i Europa kopplas till övervikt (globalt sett cirka 7.7% per år). Tillståndet är en känd faktor för att öka risken för ett antal allvarliga hälsokomplikationer, bland annat kardiovaskulära sjukdomar, typ två-diabetes, obstuktiv sömnapné, vissa former av cancer samt artros, depression och astma.

Studier visar att upp till 35% av iskematiska hjärtproblem i Europa kan kopplas till fetma, samt 11% av hjärtattackerna hos män och 16% hos kvinnor. Statistiken för grov övervikt kan därför tydligt peka på en direkt koppling mellan det här tillståndet och några av de mer allvarliga kadriovsakulära probelmen. Till exempel drabbas mer än 85% av patienterna som har högt blodtryck är också överviktiga, och risken för hypertoni ökar med upp till fem gånger om man lider av grov övervikt.

Utöver att ha en direkt inverkan på hjärtat så är fetma också direkt kopplat till onormala kolesterolnivåer, med ökat LDL-kolesterol (vilket är känt som det dåliga kolesterolet) och minskat HDL (bra kolesterol). Utöver detta ökar fetma risken för att få djupliggande blodproppar och lungemboli med upp till 2.3 gånger.

Andra studier visar att (den kanske egentligen mest välkända) effekten av fetma är att det leder til diabetes, specifikt typ 2-diabetes. Den här sjukdomen är direkt länkad till tillståndet, då upp till 90% av de som lider av tillståndet också är överviktiga.

Att gå ner i vikt – behandlingsutsikter

För att avsluta den här översiktsartiklen på en muntrare sida, kan vi nämna att fastän tillståndet är allvarligt så kan det behandlas effektivt med metoder så som livsstilsförändringar: hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet så som träning.

De senaste studierna visar att två timmar av medel- till hårdintensiva aerobisk fysisk aktivitet per vecka kan minska risken för iskematiska hjärtproblem med upp till 30%, risken för diabetes med 27% och risken bröst- och koloncancer med 21% respektive 25%. Undersökningar visar att mer än en tredjedel av befolkningen inte är nog fysisikt aktiva, så fördelarna med den här enkla behandlingen är mycket underutnyttjad. Dock kommer den här fetma-trenden knappast att ändra, med tanke på att vi har ett konstant ökande beroende av automatiserade maskiner och arbets-sparande maskiner hemma och på arbetet³.

Källor: