Bara inom Sverige är över 30% av befolkningen drabbade av minst en typ av allergi, medan samtidigt som det är vanligt förekommande att man har mer än en. Detta antal är samtidigt ständigt stigande, särskilt bland barn. Men, vad exakt är en allergi och vem riskerar att bli drabbad av en?
Information på den här sidan:
I början är det viktigt att skilja mellan allergi och allergisk reaktion. Medan allergi är en term som anger predispositionen för en reaktion är en anafylaktisk reaktion i sig ett kluster av karakteristiska symptom som orsakas av en överreaktion från kroppen när man kommit i kontakt med ett, i sig, ofarligt ämne som felaktigt identifieras av immunsystemet som ett hot.
När detta inträffar börjar kroppen producera antikropparna immunoglobulin E (ofta förkortade IgE) som sedan skickas till det område där det upplevda hotet befinner sig. Därför kan symtomen variera beroende på vilken sorts utlösande faktor som orsakar allergisk reaktion.
Låt oss ta en titt på symptomen nu.
Vilka är de karakteristiska symptomen på en allergisk reaktion?
Allergysymtom kan variera väsentligt, speciellt mellan de olika reaktionerna på olika typer av triggers. De vanligaste områdena i kroppen där symtomen manifesteras kan vara bland annat hud, luftvägar, hjärt-kärlsystemet och mag-tarmkanalen. Naturligtvis ger livsmedelsallergier oftast symtom relaterade till mag-tarmkanalen, medan luftburna utlösare kommer att påverka andningssystemet, och så vidare.
De vanligaste typerna av anafylaktiska reaktioner är:
- Rinit
- Inflammation av näspassagen
- Rinnig eller täppt näsa
- Nysningar
- Klåda
- Konjunktivit
- Ögoninflammation
- Röda ögon
- Ökad aktivitet i tårkanalerna som resulterar i vattniga ögon
- Andningssvårigheter
- Inflammation i luftvägarna
- Hosta
- Väsande
- Andnöd
- Stramande bröst
- Nässelfeber
- Röda och upphöjda utslag
- Kliande hud
- Ojämn, knottrig hud
- Angioödem
- Svullenhet under huden
- Kan förekomma ansikte, läppar, ögon, händer och fötter
- Uppstår ofta tillsammans med nässelfeber
- Kan leda till anafylaktisk chock
- Magsmärtor
- Obehag i buken
- Diarré
- Kräkningar
- Eksem
- Torra, kliande och röda hudfläckar
De starkaste allergiska reaktionerna, oavsett orsak eller exakt utlösare, kan resultera i anafylaktisk chock, vilket är en allvarlig och potentiellt dödlig komplikation.
När i livet kan tillståndet utvecklas?
Allergier kan uppträda i vilket stadie som helst i en persons liv, vilket kan göra dem särskilt farliga. Du kan till exempel ha blivit utsatt för ett visst ämne i hela ditt liv utan någon reaktion, med det kan plötsligt förändras utan någon förvarning.
Enligt nyare undersökningar kommer ungefär hälften av alla människor att utveckla någon form av allergi före 18 års ålder. Som ovan nämnt är äver 30% av Sveriges befolkning drabbade av alllergier1Om du blir diagnostiserad redan i barndomen, finns det chans för att tillståndet förbättras med ålder. Vissa gravida kvinnor kan också uppleva att symptomen är starkare eller svagare under graviditeten. Andelen personer som faktiskt upplever denna förbättring är dock ganska begränsad. Lär om hur det går till när man får en diagnos här.
Riskerar jag att få en reaktion?
Fastän vem som helst kan utveckla en allergi, oavsett ålder, kön eller generellt hälsotillstånd, finns det en risk för att man ärver en predisposition för att få det. En person som har en förälder med allergier lider ungeför 33% risk för att också utveckla dem, medan en person vars båda föräldrar har det istället lider ca 70% risk av att påverkas.
Medan den här forksningen lyckats förklara en del av de övergripande riskerna med att utveckla allergier, säger det inte något om vilken typ av allergi man kan utveckla. Så medan predispositionen för allergier är ärftliga, är den exakta naturen av tillståndet och de specifika allergenerna inte det.
Vad innebär en genetisk predisposition för allergier?
Den ärftliga faktorn för allergier är direkt knuten till ökad produktion av IgE-antikroppar, ett tillstånd som medicinska experter kallar atopi. Även om du är atopisk betyder det inte nödvändigtvis att du kommer att reagera på vissa allergener, men det ökar risken för att immunsystemet reagerar oproportionerligt. Förutom genetiska faktorer spelar även miljön in och ökar risken. Några av dessa faktorer som kan påverka en är:
- Överdriven antibiotikakonsumtion under barndomen
- Exponering av djurhår eller damm
- Exponering för tobaksrök under barndomen
Vilka typer av allergier finns det?
Eftersom en allergisk reaktion är en felaktig överreaktion från immunsystemet mot ett ämne som egentligen är harmlöst ämne kan man, i teorin, vara allergisk mot vilket ämne som helst. I praktiken kan olika triggers emellertid samlas i ett antal mindre grupper som täcker majoriteten av de allergengrupper som finns dokumenterade.
Respiratorisk allergi
Reaktioner kopplade till det respiratoriska systemet orsakar en karaktäristisk reaktion i lungorna, luftvägarna och näsan. vid inandning. På grund av detta är symtomen mestadels begränsade till luftvägarna. De vanligaste allergenerna i denna kategori är:
- Pollen
- Mögel
- Djurdamm
- Dammkvalster
Kontaktallergi
Dessa orsakas av allergener som kommer i direkt kontakt med huden. När detta inträffar kommer immunsystemet att se allergenen som en infektion, vilket orsakar en rad karakteristiska symptom. De vanligaste kontaktallergerna är:
- Latex
- Insektsbett och sting
Matallergi
Som namnet antyder förekommer matallergier när man äter allergenerna2. När immunsystemet väl felaktigt har identifierat en viss typ av mat som ett hot, kommer det att börja producera IgE-antikroppar i alltför stor mängd. De vanligaste allergena livsmedlen är:
- Frukt
- Ägg
- Nötter
- Skaldjur
Det är också värt att nämna att läkemedel i vissa fall också kan utlösa en reaktion, och oftast är det i sådana fall mediciner som tillhör följande klasser av farmaceutika:
- Antibiotika
- Bedövningsmedel
- Kontrastinjektioner som används vid röntgenundersökningar
Varför drabbas fler och fler människor?
Allergier blir allt vanligare, det är forskarvärlden helt överens om. För tillfället är den medicinska världen inte helt överens om varför prevalensen av allergier har ökat. Emellertid är ökningen geografiskt begränsat – till väst och industriländer – vilket ger vikt till teorin om att ökade luftföroreningar och minskad exponering för skadliga mikroorganismer i en tidig ålder spelar en avgörande roll. Ett ecempel är att man kan få reaktioner bla av att träna utomhus.
Medan luftföroreningar kanske inte är ett så komplext koncept, så är istället minskad exponering för bakterier som orsak till allergiökningar något som är värt att diskutera. Teorin kommer från den sk hygienhypotesen som säger att vi i dagens samhälle inte utsätts för samma mängd bakterier som tidigare, framförallt på grund av ökad användning av rengöringsmedel och bristande kontakt mellan barn och gårdsdjur. På grund av detta säger hypotesen att våra kroppar inte utvecklar ett lika starkt och robust immunsystem som tidigare, vilket gör problem med allergi till ofarliga ämnen mycket mer sannolikt.
Källor:
