Benkramper är smärtsamma sammandragningar i benmusklerna, både på baksidan och på framsidan av benet. Det sker vanligtvis på natten och varar från sekunder till minuter. Förutom benet kan krampen också förekomma i fötter och lår. Kramperna kan orsakas av sjukdomar i nervsystemet, men oftare kommer de till följd av fysisk eller psykisk stress. Vissa människor upplever sådana sjukdomar efter att ha praktiserat eller varit i fysisk aktivitet. Många är också störda med stickningar i sina ben.1
Benkramper är ett mycket vanligt tillstånd. Incidensen ökar med ålder och benkramper förekommer i nästan hälften av över 50 år. Det finns ingen könsskillnad. Bland dem med nattliga benkramper har cirka 40% kramper minst tre gånger i veckan, medan 5% -10% rapporterar kramper varje natt.
Information på den här sidan:
Vad orsakar benkramper?
I de flesta fall är orsaken okänd. Det finns dock en del tillstånd och sjukdomar som kan göra dig mer sårbar att drabbas:
- Graviditet
- Långt sittande, olämplig placering av benen i vila, eller arbete på betonggolv
- Hård träning
- Vätskeförlust, till exempel genom att använda ett diuretikum eller efter svettning
- Åderbråck
- Ateroskleros
- Diabetes (typ 1 och 2)
- Neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom, myopatier, neuropatier, radiokopior och ALS
- Metabolisk störning
En del mediciner kan också orsaka benkramper som en biverkning, exempel är:
- Diuretikum
- Nifedipin
- Beta-agonister
- Kortikosteroider
- Morfin
- Cimetidin
- Pencillin
- Statiner
- Litium
Benkramper förekommer oftare under och efter fysisk ansträngning.
Symtom på kramp i benen
Krampen uppstår ofta på natten eller när du vilar. Muskelkontraktioner kan upplevas som smärta i benet och varar från några sekunder i upp till 10 minuter. Benmusklerna kan göra ont i upp till 24 timmar efter kramperna.
Andra symtom kan vara:
- Plötsligt påträngande
- Delvis svåra smärtsamma sammandragningar i benmusklerna
- Anfall (vanligast på natten)
- Kan förekomma både från vaken och under sömnen
Behandlingar
Under en akut attack rekommenderas att benmusklerna ska sträckas eller masseras, eller om du står upp och krampar prova en varm dusch där strålarna riktas specifikt mot de smärtsamma musklerna.
För att förhindra kramper har det länge rekommenderats att sträcka eller sträcka musklerna väl efter fysiska ansträngningar, och strax före du går och lägger dig. Undersökningar visar dock ingen säker effekt av denna behandling. Vissa upplever att det kan hjälpa till att ha en liten kudde eller kista vid sängänden för att förhindra att fotleden böjer sig nedåt. För vissa hjälper det att höja foten av sängen.
Det finns inga tecken på att läkemedel är effektiva mot benkramper.
Om man väljer att behandla är utbudet av vitamin B-komplex ett möjligt alternativ. En forskningsrapport indikerar den goda effekten av vitamin B. Magnesiumtabletter hyllas av många. En samlingsanalys visar emellertid inte någon effekt för allmänheten, men det kan eventuellt hjälpa till med benkramper hos gravida kvinnor. Det sluts samtidigt att det finns flera bra studier som behövs för att slutligen klargöra om magnesium hjälper eller inte. Tester indikerar att någon effekt av magnesium tar tid och att sådan behandling måste testas i 2-3 månader innan man kan bestämma om det hjälper eller inte. Magnesiumbehandling kan orsaka diarré.
Vitamin E rekommenderas av vissa, men undersökningar indikerar på att det inte har någon effekt.
Olika typer av läkemedel som innehåller kinin (ett läkemedel mot malaria) har länge rekommenderats. Hälsoorganisationerna i flera länder är emellertid oense på grund av detta.
Källor:
