Vad ska jag äta egentligen? Lär dig använda Guideline Daily Amounts (GDA) och Dagligt Rekommenderat Intag (DRI)

Om man kollar på vilken matvara som helst kan du se två tydligt utmärkta värden: RDI, Rekommenderat dagligt intag och GDA, Guideline Daily Amount, eller vägledande dagligt intag. Dessa vanliga och internationellt använda system används på livsmedelsförpackningar i Europa för att indikera hur mycket man bör äta under en dag, samt listar vilka näringsämnen som det fördelas på. Måttet inkluderar kalorier, fetter, salter och socker.

Information på den här sidan:

Om man använder den här informationen kan konsumenterna göra välavvägda val angående näringsvärdet i maten som man köper och äter.

Informationen brukar finnas att läsas i en tabell på sidan av förpackningen, och näringsvärdena lär nämna saker som hur stor andel fett som 100 gram av produkten innehåller. Bredvid detta kan du se hur många procent av det maximala dagsintaget för fett det tidigare numret innebär.

Är RDI och GDA olika mått?

Fastän de har olika syften så är RDI och GDA olika mått. RDI förklarar vad en man, kvinna eller ett barn maximaltt bör äta under en dag för varje näringsämne medan GDA ger riktlinjer för vuxna, aktiva kvinnor som inte kräver specialdiet (vilket är ungefär 2000 kalorier).

Hur många kalorier per dag ska jag äta? De rekommenderade värdena

När det kommer till rekommenderat intag för vuxna går det att lista dem på följande sätt:

Färgkodade livsmedelsförpackningar

Många livsmedelsproducenter och föräljare går efter en förenklad version av näringsvärderna på framsidan av sina förpackningar, så kallade trafikljus-system. Som namnet avslöjar använder systemet etiketter med rött, gult och grönt för att singallera om matvaran är rik på näringsvärden. Rött står för hög koncentration, gult för medium och grönt för låg koncentraion¹.

Den största fördelen med det här systemet är att det tillåter en att hitta det bästa sättat att konsumera olika typer av mat. Nedan kan du se olika rekommendationer för att få en uppfattning om konceptet:

• Ett paket kakor men många röda etiketter bör bara äta ibland
• En förpackning soppa med gula märken kan ätas med måtta
• Müsli med övervägande gröna etiketter är ett hälsosamt alternativ som du kan äta utan att tänka så mycket på det

RDI och GDAs historia

GDA har använts som ett sätt att mäta näringsinnehållet på matvaror sedan det introducerades i Storbritannien år 1998 som en del av ett program marknadsfört av regeringen, matindistrierna och konsumentorganisationer. Under de tidigare dagarna behövde man inte specificera mer än kalorierna, fett och saturerar fett, men detta utvidgades senare till socker, proteiner, salt, fiber och kolhydrater.

Trenden spred sig sakta till andra länder, och blev till slut industristandard på kontinenten. DRI introducerades därefer på grund av förändringar i EU-legislation år 2014. Dessa förändrignar manade till göra informationen mer lättförtåelig och standardiserad genom hela Europeiska Unionen. Som det ser ut nu håller GDA sakta på att fösvinna, till förmån för DRI så detta är en nödvändighet för att mat som säljs inom EU.

Inspirerade av den Europeiska framgången har andra länder försökt att härma systemet. Australien introducerade år 2006 ett system vid namn Daily Intake Guide, medan ett liknande system kallat Facts-Up-Front har uppkommit i USA.

Hur använder jag GDA och DRI för att behålla min hälsa?

Det är viktigt att nämna att enligt detaljerna i RDI och GDA är inte menade att användas som ett mål, utan verkligen som ett maximum av näringsämnen att ha i din diet. Om du inte förljer dessa riktlinjer kommer din diet att anses vara ohälsosam, vilket innebär att du riskerar att gå upp i vikt och ett antal andra hälsoproblem så som diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdom.

Kom dock ihåg att fysisk aktivitet är en väsentlig del av att hålla sig hälsosam och frisk, så att följa riktlinjerna för matintag men ändå ha en stillasittande livsstil är inte alltid nog för att se till att du inte går upp i vikt eller drabbas av andra tillstånd. Att träna är absolut nödvändigt för att hålla sig frisk och kan inte uteslutas.

Fungerar GDA och RDI för att hantera sin vikt?

Det finns inget slutgiltigt svar på detta, och debatten kring effektiviteten av den här informationen är en fortgående debatt. Enligt vissa studier, liksom en som utfördes av det EFIC, det europeiska rådet för matsäkerhet, 2008, verkar det som att majoriten av människor läser etiketterna på matvaror, hela 80% av dessa, hjälptes att identifiera de matvaror som är mer hälsosamma vilket hjälpte dem att göra välinformerade val vilket direkt speglades i deras hälsa.

Samtidigt finns det vissa experter i området som menar att värdet som generas av GDA och RDI är för generella för att vara universellt användbara. Med andra ord kan de implementeras på normala, hälsosamma och aktiva individer som inte har några underliggande hälsoproblem. Utöver det ger RDI ingen information kring riktlinjer för barn, vilket gör deras effektivitet begränsad.

Om man har tillgänglighet till nödvändiga näringsmässig information medan man handlar med säkerhet gör det lättare att hantera sin diet om de skulle vilja, men det finns samtidigt inga indikationer på att informationen i sig inte gör något för att stoppe epedemin av fetma och övervikt som drabbar över 51% av Sveriges befolkning². Studier visar att den här trenden kommer att öka ännu mer i framtiden, vilket kommer att göra system som RDI och GDA ännu viktigare i framtiden.

Källor: