Det finns en direkt och välkänd länk mellan mental hälsa och fetma. Detta är inte alltid en sanning, men många individer som påverkas av fetma lider också av vissa problem med mental hälsa. Både dessa tillstånd kan orsaka stora svårigheter för familjerna för de som påverkas, medan de samtidigt har en större påverkan på vården.
Information på den här sidan:
Om vi ser på statistik som visar ungefär 16% uppger att de har en nedsatt psykisk hälsa1, medan ungefär 20% av den svenska befolkningen går att placera i kategorin fetma2.
Vanliga faktorer som påverkar psykisk hälsa, övervikt och fetma
Genom att se till den ständigt befärsta relationen mellan problem med mental hälsa och fetma har forskare börjat att sammantställa en lista av externa faktorer som har en klar och tydlig protential att påverka båda tillstånden och bidrar till deras utveckling. Några av de mest utforskade faktorerna innefattar:
Kön
Kvinner verkar vara extra utsatta för risken att utvecka cykler av fetma-depression jämfört med män, och har en bedtydligt högre sannolikhet att att utveckla mental ohälsa på grund av viktuppgång.
Socioekonomisk status
I motsats till vad man ibland antar, så lider människor från de lägre klasserna och de med fattigare bakgrund större risk för att utveckla fetma och att stöta på mental ohälsa. I vilket fall så är de två inte direkt länkade till varandra, jämför med det tidigare exemplet – de har bara både större chans att manifesteras i samma kontext.
Utbildning
Data visar att utbilkdningsgrad och fetma kan hänga ihop. Enligt statistik från Storbritannien är upp till en tredjedel av de som lämnar skolan utan betyg människor som utvecklar fetma som vuxna3.
Ålder
Förekomsten av fetma verkar öka med åldern, och samtidigt diagnostiseras allra flest mentala hälsoproblem hos människor i åldern 55 till 65.
Etnicitet
Fastän det här ämnet är något omtvistat så verkar det finnas en risk för att utveckla fetma som är kopplad till etnicitet. Detta kan vara både på grund av biologiska och kuturella skillnader. Kulturella faktorer är nödvändiga att ta in i bilden när man pratar om mental hälsa.
Dessa två är också nära sammankopplade på olika sätt. Till exempel, en persons mentala hälsa kan ha en direkt påvrekan på ens vikt medan en persons upplevda kroppsbild kan orsaka mentala hälsoproblem. Interaktioner som dessa gör inte länken mellan de två hälsorpoblemen mer förståeliga.
Tröstätande
Tröstätande eller stressätande är en av de mest välkända länkarna mellan fetma och mental hälsa. Den här vanan har sina rötter i att mat ibland an användas för icke-näringsmässiga syften. I dessa scenarier kan individen börja tröstäta för att avhjälpa negativa känslor istället för att avhjälpa hunger.
Den vanligaste känslomässiga utlösarna för att tröstäta är:
- Dåligt humör
- Ångest
- Frustration
- Ensamhet
- Stress
- Ilska
I mer eller mindre alla av dessa situationer är maten använde som en slagt tröst som fungerar för att minska effekten av olösta känslomässiga problem. Den här skyddsmekanismen kan i slutändan också leda till ett beroende av mat som känslomässig support, vilket ger en alla förutsättningar för att gå upp i vikt och i vissa fall drabbas av fetma.
Den psykologiska grunden för hetsätande
Hetsätande är en vardaglig term för att definiera en slags ätstörning som innefattar ett tvingande behov att äta överdrivna mängder mat, många gånger äter man väldigt snabbt och utan någon egentlig hungerkänsla. Människor som hetsäter ofta känner ofta avsaknad av kontroll och kan som kompensation neka sig själv mat. Den här cykeln av att hetsäta och att fasta kan ge allvarsamma försändringar i blodsockernivåer, vilket förvirrar den del av hjärnan som ansvarar för att sätta igång hungerkänslor. Detta resulterar i onaturliga matcravings, vilket komplicerar problemet återigen.
Samtidigt kan episoder av hetsätning subjektivt förklaras som något otrevligt och skamfyllt, vilker leder till känslor av skam och besvikelse, vilket i sin tur öker risken för de som lider av detta att hamna i en klinisk depression.
Bygga en hälsosam relation till mat
Länken mellan mantal ohälsa och fetma kan ofta förklaras genom att referera till så kallade ohälsosamma relationer till mat. Vår relation till mat i vuxenlivet är uppstår dock i stort sätt under våra formativa år när vi först lär oss vad det innebär att vara hungrig och ur ofta man ska äta för att hantera sin hunger.
För den större delen av folket kommer den här grunden att vara positiv, vilket resulterar i ett hälsosamt förhållande som innebär att äta näringsrik mat på ett hälsosamt sätt. Dock verkar det som att många vuxna som har problem med fetma har haft en ohälsosam relation till mat redan i de tidigare åren av livet. De vanor man lär sig under de formativa åren kan vara väldigt besvärliga att skriva över och diverse upplevelser från den här perioden kan spela en viktig roll i hur vi formar våra vuxenliv.
Psykologer har kommit fram till att missförhållanden, försummande och traumatiska förhållanden eller händelser som skett under barndomen kan trigga ohälsosamma vanor senare i livet. Dessutom kan många individer med dessa upplevelser använda mat som en distraktion för sina negativa känslor.
Vissa människor som drabbas av låg självkänsla och känslor av lågt självvärde orsakat av banrdomstrauman brukar använda mat för att skapa en fysisk barriär, ofta undermedvetet. Genom att gå upp i vikt kan man få sig själv att bli mindre märkbar eller attraktiv, vilket innebär att det blir lättare att hålla människor på distans.
Kan man vara beroende av mat? Finns det några beroendeframkallande livsmedel?
Den biologiska anledningen till matkonsumtion är att ge din kropp det ’bränsle’ du behöver för att fungera ordentligt, och för att ge essentiella näringsämnen så att vi kan hålla oss aktiva och produktiva hela dagen. Dock vet vi alla att det finns vissa sorters mat som vi kan konsumera regelbundet utan att reflektera över dess näringsmässiga innehåll.
Fastän ingen mat är beroendeframkallande i sig, visar studier att mat som är rik på socker, salt och fett kan orsaka en kedja av kemiska reaktioner i hjärnan som subjektivt uppfattas som välbehag. Så, tekniskt sett, är det möjligt att vissa individer kan bli beroende av dopaminruschen om sker som ett resultat av att konsumera vissa typer av mat. I vissa sällsynta fall kan belöningssignalerna från hjärnan vara så starka att de trumpar signalerna för mättnad, vilket skapar onormala matvanor och överätande.
Det moderna samhället och viktökningsfaktorer
Det finns många självständiga studier som bekräftar att attityden till mat förändras över tid och rum, då olika normer och beteendemönster kommer från olika kulturella kontexter. Till exempel, att småäta genom dagen, äta sent på kvällen eller att dricka kaloririka drycker är ansett att vara ohälsosamt, men är ändock norm i vårt samhälle. Med andra ord, dessa vanor har accepterats av samhället och propageras för vårt vardagsliv, i media och den generella diskursen i samhället.
Utöver det, hedonismen i västvärlden sätter en ännu större emfas på matens smak (jämfört med det närigsmässiga innehållet) och vanan att äta ute mycket kan göra det ännu svårare att uppehålla hälsosamma matvanor. Den psykisksa hälsan samt fetma och övervikt är alla kort i det spelet. Om du vill ha hjälp med att gå ner i vikt eller skaffa hälsosammare matvanor, följ den här länken för ett uppbåd informerande artiklar.
Källor:
